Månadsarkiv: oktober 2008

Vi är typ ihop, tror jag

Efter världshistoriens snabbaste händelseutveckling är vi typ ihop. Tror jag.

Vi pratar ju varje dag, och för varje dag så är det mindre hymlande och mer rakt på sak, även om ingen av oss har sagt de magiska orden me gustas, och det har inte ”hänt” något alls, fysiskt alltså. Men det är liksom solklart hur läget är ändå, när han säger saker som ”du gör mig lycklig” och ”jag kan inte låta bli att tänka på dig hela tiden”. Och när vi pratar om vart vi ska bo om två år och vart vi ska resa…

Så idag bestämde jag mig för att ta det där snacket, på msn. Lika bra att få det bortgjort. Så jag sa att hörrdu, nu tycker jag att du får ta och fundera igenom saker och ting litegrann, för det här är ju himla trevligt, men jag är lite orolig för att du mest behöver någon som får dig att må bra för stunden, och det vore lite jobbigt tycker jag. Ja, det har du rätt i tyckte han, och jag sa att jag bara tänkte vara tillsammans med honom om han kunde lova dyrt och heligt att han inte kommer på andra tankar om två månader och lämnar mig där som en lort, jag har haft nog med krossade hjärtan för i år. Det lovade han dyrt och heligt, inga jobbigheter, bara lycka. Okej, men sakta men säkert, sa jag. Sakta men säkert, sa han.

Jaha. Så det betyder väl typ att vi är ihop nu då. Det är ju jättekonstigt. Jag har typ frågat chans på Smygflirten via msn.

Nu vet jag inte riktigt hur jag ska bete mig när vi ses imorgon.


Inte så smygande flirt

Helt plötsligt har det här med Smygflirten blivit något som inte är så i smyg längre. Jag vet faktiskt inte hur det har gått till, eller när det hände, men det är liksom från noll till hundra på några dar. Igår facebook-chattade vi HELA dan. Sen pratade vi i telefon på kvällen och sen ringde han lite senare på kvällen bara för att säga hej.

Det är inte bara kompissnack när vi pratar heller, det ligger helt klart en massa i luften även om inget har hänt. Men man öser inte komplimanger över någon om man inte alls är intresserad, eller hur? Eller säger ”du lyckas alltid få mig att le”, eller svarar ”tänka på dig” när jag frågar vad han ska göra ikväll…

Och jag försöker ta ner mig själv på jorden och tänka akta dig, akta dig, han har just gjort slut med sin tjej och tänk om han bara behöver någon som får honom att må bra ett tag, att trösta sig med. Men mitt andra jag tänker ja, men det var ändå han som gjorde slut, och hon har varit i Andra Landet i fyra månader och…

Nej, jag vet hur farligt det är att tänka så och hur hal is jag ger mig ut på, men ändå går jag runt med ett fånigt leende och räknar ner till att vi ska gå på konstutställning idag. Hjälp.


Mysfikat

Med Annalunas och Jennys kloka råd i bakhuvudet gick jag och fikade med Smygflirten igår. Myscafé, öppen spis, varm choklad… Vi kommer skitbra överens, det är lätt att prata fast vi egentligen inte känner varandra så bra och vi delar med oss av våra tankar och erfarenheter och har det trevligt.

Bra saker: det var han som gjorde slut, hon är i Andra Landet (dvs långt borta), och det verkar inte som att han har något intresse av att bli tillsammans med henne igen även om uppbrottet var jobbigt.

Mindre bra saker: han har redan köpt biljetter så det 26 december åker han till Andra Landet en månad (tanken var att han skulle hälsa på henne, sen blev det som det blev), och jag verkar ha konkurrens (inte av exet utan här på hemmaplan).

Men han sa fina saker som i ett annat sammanhang helt klart skulle kunna tolkas till min fördel, och jag tänker att jag ska ge det tid och ja, kanske, kanske kan det bli något sen.

Sen på kvällen hade vi världens längsta nonsensdiskussion om min status (som var på svenska) på Facebook, och det gjorde mig lite, lite, lite glad i hjärtat.

Just nu är jag glad bara det händer något överhuvudtaget i mitt annars helt stillastående kärleksliv, även om det som händer egentligen bara finns i mitt huvud.


Flirt i smyg

Nu är det såhär: Det finns en kille i utkanten av min bekantskapskrets som jag träffar ibland (ganska sällan) på fester, och vi brukar prata och jag brukar tycka att han är så himla trevlig och ganska söt, men mer kontakt än så har vi aldrig haft. Senast vi var ute snackade vi en del och dagen efter la han till mig på Facebook. Najs, tänkte jag, tills jag upptäckte att hans relationship status var ”engaged to” en person.

Men så förra veckan ändrades plötsligt hans relationship status till ”single”.

Vad gör man i ett sånt tillfälle? Jag tog tillfället i akt och skickade ett mess och frågade hur han mådde och han skickade ett personligt svar och sen har vi liksom messat fram och tillbaka och chattat en del och imorgon ska vi ta en kaffe på universitetet.

Han vet naturligtvis ingenting om mina eventuella baktankar, utan säger att jag är en så himla fantastisk och fin människa som bryr mig och ja, det handlar det ju faktiskt också om, jag känner medlidande eftersom jag nyss var där, och han är så himla genomsnäll – det lilla jag känner honom – och det känns inte som att han förtjänar att må dåligt.

Men samtidigt så känner jag mig lite väl ondskefullt beräknande, för om jag ska vara helt ärlig så handlar det inte bara om att han är en skön kompis. Får man verkligen flirta i smyg genom att vara snäll med en person som just har fått sitt hjärta krossat?


Lillasystern och Sverige

Igår när jag kom hem från jobbet hade min tillfälliga lillasyster lagat pannkakor med nutella, banan och glass till mig. Mysorama, som en vän skulle ha sagt.

Jag har lånat till mig en madrass, så nu har vi varsin säng, men häromkvällen kröp vi ändå ner båda två i min säng och kollade på Sunes Jul och andra julkalendern-klassiker på YouTube (min alltime-favorit är Kaspar i Nudådalen från 2001 – jo, jag var 21 år gammal då…), och jag blev sådär Sverige-nostalgisk som man kan bli när man har bestämt sig för att ens liv ska vara i ett annat land. För Sverige är ju så himla bra ändå, inget land gör julkalendrar som Sverige, och Sveriges statliga television, och hej och hå.

Och vad är det som gör att Sverige hamnar i ett rosaskimmer så fort man blir utlandssvensk på riktigt? Ja, jisses, snart kommer jag väl att börja dekorera lägenheten med dalahästar.