Etikettarkiv: vänner

Vill också veta

Samma sak som Inte Skyldig frågar.

Jag har inte vågat. Men på sistone har både Just another fucking blog och Anydaynow lagt till mig på facebook och jag tycker att det är hur fint som helst, jag blir lite starstruck av att DE vill vara kompisar med MIG! Lite så. Och tycker inte alls att de är stalkers, jag blir bara jätteglad.

Men ändå vågar jag inte riktigt göra det själv. Får man?

Annonser

Hej

Har just druckit drinkar med Inte Skyldig. Lite happy hour och lite inte happy hour.

Mycket, mycket trevligt. Inte Skyldig, alltså. Om ni inte redan är IRL-kompisar med henne, bli det nu! Eller inte nu, men i slutet av april när hon kommer hem till Sverige. Lovar, ni kommer inte att ångra er.

Tänker inte skriva om allt vi pratade om, det är ju privat, även om det mesta redan finns på respektive bloggar, så ni får väl leta i arkiven om ni är nyfikna.

Sen kom jag hem och O och jag snabbestämde att vi ska ha den här som ingångslåt på vårt bröllop och eventuellt den här som utgångslåt.

Så kan det gå.

Note to self: Häng mer på tu man hand med Inte Skyldig.


Inte Skyldigs kille, alltså

Vilken skön typ. Så himla positiv hela tiden, han tycker att allt är jätteroligt och jättespännande och jättebra och jättefint. Det gillar man ju.

Att Inte Skyldig är en skön typ visste vi ju alla redan sedan innan.

De är ett väldigt fint par.


Day 07 – Your best friend

På dagis. Två pojkar, jag kommer inte längre ihåg vad de hette. Vi lekte jämt. När det regnade bildades det en jättestor vattenpöl vid klätterställningen och där ”tvättade vi håret” genom att doppa hela huvudet i vattnet.

På mellanstadiet. Lotta började i vår klass. Vi var jämt med varandra. Efter skolan gick vi hem till nån av oss, till henne oftast. Där bakade vi scones, eller så gjorde vi sockerkakssmet utan bakpulver och åt upp hela bunken. Vi älskade New Kids on the Block. Jag var kär i Jonathan, hon i Jordan. Vi skrev kärleksbrev som vi aldrig skickade. Vi lekte att vi var på NKOTB-konsert och ställde upp kuddar som kravallstaket, precis så långt ifrån TVn att vi inte kunde ta på dem där konserten vi hade på VHS spelades om och om igen. Vi spelade in otaliga radioprogram på kasettband. Lotta bor kvar i hemstaden. Vi är kompisar på Facebook nu. Hon är gift och har två barn.

På högstadiet och gymnasiet. Jag, Kim och Lukas hängde jämt. Jag hade inte kabel-TV hemma, så varje tisdag cyklade jag hem till Lukas och vi såg vänner. Vi pratade om allt. Kim har flyttat till Norge, men Lukas träffar jag varje gång jag är hemma. Vi är inte så lika längre, men våra samtal handlar mest om gamla barndomsminnen.

På universitetet. Finaste, finaste Godis. Vi träffades när vi pluggade i Första Landet, men bodde i samma Studentstad i Sverige. Hon och de andra blev mitt gäng under studietiden. Det var världens bästa gäng, verkligen världens bästa. Och Godis har en alldeles speciell plats. Jag hoppashoppashoppas att hon kommer till mitt bröllop.

Nu. Det finns många människor i mitt liv. Många vänner. Många personer jag skulle kunna vända mig till. Men min allra, allra bästa vän är O. Utan tvekan.


Avundsjuk

Hej fina ni!

Tänkte bara säga att jag är sjukt avundsjuk (på det bra sättet) på alla er ascoola som har varit på festlig gala ikväll. För att 1. ni har fått träffa varandra (sjukt nyfiken!) 2. ni verkar ha haft hur kul som helst.

Det är ni väl värda.

Puss och kram från andra sidan jorden.


Bloggkärlekar

Jag har gått och funderat på det här med bloggar och bloggvänner en del sen Stambyte tillägnade mig ett helt fantastiskt inlägg.

Bloggandet ger så mycket. Så mycket, för att man får berätta precis vad man vill om sitt liv och kanske är det någon som är intresserad och vill följa med på resan. Men också för att man hittar nya vänskaper, och andra människors livsresor som man får känna sig en del av, via en text på en skärm, men det blir liksom så intimt ändå.

Jag vill dela med mig av några av de där fina människorna som finns därute, det här är ett inlägg tillägnat er alla. Tack för att jag får följa med på ett hörn i era liv.

Stambyte – Fina tjejen, som har kanske världens viktigaste jobb och som dessutom är helt grym på det. Hon som har världens största hjärta. Hon som jag träffat och fikat och firat nyår med i vår gemensamma hemstad. Hon som jag tänker att jag skulle vilja hänga en massa med om vi inte bara bodde på ett världshavs avstånd från varandra. Jag tänker att vi nog skulle passa bra som kompisar (även irl, alltså). Hon som skriver rakt från hjärtat om saker som går rakt in i hjärtat.

Inte skyldig nån nåt – We go way back. Vi lärde känna varandra en gång i ett annat decennium, kanske till och med ett annat sekel, i ett helt annat sammanhang. Sen tappade vi bort varandra på vägen och sen hittade vi varandra igen tack vare bloggandet. Fantastiskt. Hon är så jävla bra. Och rolig. Och jag längtar tills hon och killen kommer hit och bor hos oss i Underlandet. Det kommer att bli ungefär hur bra som helst.

Jenny – Har jag följt i några år på hennes öden och äventyr i världen, sen hon bodde i Mexiko och gifte sig med mexikanen och sen kom hem och träffade Stolte Mannen som blir hennes man om en månad. Hon som skriver så finurligt och vackert och berör. Hon som jag i hemlighet hoppas ska skriva en bok någon gång. Isåfall ska jag läsa den.

It’s all about me – Vi träffades en gång för en massa år sedan i ett helt annat land på den här kontinenten. Vi som delar vår kärlek till Latinoland och det spanska språket. Hon är så driven och ambitiös och inspirerar mig.

Liftarens guide till mig – Hon som också bosatt sig på andra sidan jorden, med sin kärlek. Det finns så mycket att känna igen i det hon skriver, och hon skriver direkt, utan omskrivningar och försköningar och det är befriande. Det är vardagen, precis som den är. Precis som jag skulle vilja våga skriva om den.

Egoistiska Egon – Hon berättar, kort och underfundigt, om sin vardag. Och lägger upp skitsnygga foton.

Jag har några nyare bekantskaper också. Som jag inte följt särskilt länge, men som jag fallit pladask för och följer med spänning. Det är Anydaynow (åh, igenkänningen med att vara utlandssvensk fast Australien är en helt annan planet än Underlandet), It could be worse… I could be Sting (tack för att du hittade hit så jag hittade till dig!), och Just Another Fucking Blog.

Sedan finns det två som skriver alldeles särskilt vackert om sina liv. Det är Andersson och Laanna. Det är avskalat, det är dagbok och det är poetiskt.

Och tillslut, så finns det några andra som också förgyller mitt internetliv. Julia Skott (skriver skitbra om kroppar och en massa annat), Elin Grelsson (kanske internets skarpaste politiska skribent), Niklas Hellgren (får slåss med Elin Grelsson om samma attribut), Onekligen (en av de fyndigaste bloggarna som finns därute), Alla har en bok inom sig (nyupptäckt, tror att jag gillar skarpt), Sara Lövestam (feminism, grammatiknörderi och fyndigheter i en skön förening), Instantaneas Inmigrantes (små fantastiska betraktelser över livet som latinamerikansk invandrare på Frankrikes sydkust, på spanska) och En mammas dag-bloggarna (varning för tillrättalagd inredningstidningsbloggande. Jag har bara inte fattat att det finns förrän nu, så jag har inte hunnit börja tröttna).

Alla ni är fantastiska. Jag älskar er allihop. Och jag älskar min egen blogg, för just tack vare den har jag hittat till er.

Kärlek.


Kärlek, alltså

Stambyte, du fick mig att börja gråta på jobbet.  Så himla, himla fint. Jag gillar dig i massor, du förtjänar det allra bästa, jag hoppas att du får det snart.