Månadsarkiv: mars 2010

Du fattas mig, farfar

Farfar gick bort inatt. Jag saknar honom redan.

Annonser

Rövarhistorier

Vi var på fest hos några kompisar igår, och kom in på ämnet rån- och överfallshistorier. Inte ett helt ovanligt samtalsämne, för här har nästan alla minst en historia att berätta. Jag har ju både rånöverfallet och administrationstjuven, men ett av paren som var där igårkväll vinner i alla kategorier.

Först ett rån av en drogad uteliggare med rostig kniv modell större när de råkade få punktering på bilen under en skum bro sent på kvällen (maximal otur). Han hotade dem till livet och tog allt de hade (utom bilen). Men det värsta var ändå inbrottet två lägenheter bort i värsta actionfilm-stilen.

Två lägenheter bort hade en narco-maffiaboss en lägenhet. Han bodde inte där, men hade den till att förvara gud-vet-vad och ordna enorma fester med halva knarkmaffian. För någon månad sen hyrde några personer en annan lägenhet i huset under en vecka. Det skulle visa sig senare att detta bara var för att förvara alla vapen och verktyg till det som komma skulle. Knarkbossens lägenhet hade naturligtvis både skottsäker dörr och skottsäkra förstärkta fönster. De vägarna gick det inte att komma in i lägenheten.

En söndagskväll vid elvatiden hörde våra kompisar en massa oljud, som av borrar och hammare. De ringde till portvakten för att klaga, men fick till svar att det var en vattenledning som hade gått sönder och att det snart skulle vara fixat. Tack och lov fick inte min kompis för sig att gå ut och plinga på hos lägenheten som åstadkom allt oljud.

Det var ingen vattenledning som hade gått sönder. Det var knarkbossens fiender, de som hyrt en annan lägenhet i huset, som först hade övermannat säkerhetsvakten i porten och låst in honom fastbunden på toaletten. Sedan övermannade de alla boende som råkade komma hem under tiden, och låste in även de fastbundna på toaletten.

Under tiden vissa höll ingången till huset under kontroll, ägnade sig de andra (de var totalt tio stycken) åt att ta sig in i knarkbossens lägenhet. De hällde ut en hink vatten under dörren till grannen, knackade på och ropade åt honom att öppna eftersom det var översvämning i korridoren. När grannen öppnade blev han övermannad och inlåst fastbunden på toaletten. Sedan satte de igång att riva väggen mellan grannens lägenhet och knarkbossens.

Ingen vet vad de var ute efter, vad de kom över, eller vilka de var, eftersom de stal alla säkerhetskameror i huset och lägenheten var hyrd i falskt namn. Men med tanke på vad som de lämnade kvar – massor av pengar och mängder av vapen av senaste snitt – måste det ha varit något alldeles extraordinärt, och de måste ha vetat exakt vad de var ute efter.

Jo, Underlandet har blivit mycket, mycket säkrare på senare år och nu vågar sig allt fler turister hit. Men nu och då kommer sådana där små påminnelser i vardagen om att det definitivt inte är Sverige.


Farfar ligger på sjukhuset sedan två veckor tillbaka och mår inte bra alls. De vet inte riktigt vad det är för fel på honom, han har konstant diarré och ingen aptit men har ändå gått upp tio kilo på en månad, av all vätska han samlat på sig. Och nu har de hittat metastaser i ändtarmen på honom.

Jag tror aldrig jag kommer att träffa min farfar igen.

Fy fan vad det suger att bo på andra sidan jorden.


Mycket vill ha mer

I lördags var det extrainsatt årsmöte för alla bostadsrättsinnehavare i huset, vilket numera inkluderar oss. Det skulle handla om årsredovisningen och administrationen. Här har alla hus en administration anställd som sköter allt som till exempel betalning av räkningar (el och sånt) för de allmänna utrymmena, vaktbolag, städbolag, och allt som har med husets skötsel att göra.

Ganska tråkigt möte, tänkte vi, men gick dit i alla fall eftersom vi är så himla ansvarsfulla.

Det visade sig att mötet handlade om vår administratör (heter det så?) som systematiskt under åtminstone ett år stulit pengar från huset (dvs från månadsavgifterna som alla betalar). Minst en miljon kronor har hon stoppat i egen ficka. Hon har förfalskat checkar (både namnteckningar och lagt till siffror), hon har betalat räkningar med checker utan täckning, hon har inte betalat varken skatt eller el, gas, vatten till huset på jättelänge, hon har mutat el- och vattenbolagets tekniker så att de tjuvkopplat tillbaka allt när servicen blivit avstängd för att räkningarna inte är betalda, och hon har förfalskat de intyg som säger att hon är laglig representant för huset (och alltså kan skriva på kontrakt, öppna bankkonton, osv.).

Förutom de pengar hon snott har hon skuldsatt huset med över en miljon i obetalda räkningar och förseningsavgifter.

Jag fattar inte hur hon tror att hon skulle kunna komma undan med det?


Betyder det att jag håller på att bli gammal?

I lördags hade vi några kompisar hemma hos oss på sushimiddag. Vi åt sushi, drack vin och diverse annan sprit. Trevligt och lagom.

På något sätt lyckades jag få i mig alldeles för mycket av det goda (dvs alkohol), och körde fingrarna i halsen på äkta fjortismanér innan jag stupade i säng någon gång på morgonkvisten.

När jag vaknade i söndags var det med baksmällan från helvetet. Jag fattar inte hur jag kunde må så illa. Huvudet ville sprängas och det kändes som att jag skulle kräkas vilken sekund som helst. Till typ fyra på eftermiddagen då jag lyckades kravla mig upp ur sängen. Jag vet att det löftet såklart inte kommer att hållas, men ska det vara såhär vill jag aldrig dricka mer. So not worth it.


Vargen rånar farmors godisbutik, typ

Som motvikt till brottsligheten här i Underlandet, där polisen inte ens tycker det är värt att ta upp anmälan för ett rånöverfall med pepparsprej, är det upplyftande att läsa om den svenska organiserade brottsligheten i DN…


Oh, byråkrati

I maj är det presidentval. På söndag är det val till kongressen. Det är kanske det viktigaste presidentvalet ever, och ingen har någon aning om hur det kommer att gå. Det är skitviktigt att rösta.

Igår kollade O upp var han ska rösta någonstans. Det visade sig att hans ID-kort är inskrivet på konsulatet i Andra Landet, där han bodde i tre år, men som han flyttade ifrån för över ett år sedan. Då ringde han till myndigheten som har hand om inskrivningarna av ID-kort för att ändra det hela. Nej, inskrivningsperioden stängdes i november. Nu kan han inte ändra det förrän nästa inskrivningsperiod nästa år.

Han får antingen åka tvärs över kontinenten eller vänta till 2014 års presidentval för att rösta.

Hurra för demokratin.