Etikettarkiv: självdisciplin

Stressen

Nu kom den över mig, bara sådär. Stressen. Allt jag måste göra varenda vaken sekund. Uppsatsjäveln som äter upp mig, att-göra-listan på jobbet som blir längre och längre, de där två distanskurserna som jag skrev in mig på som om jag inte hade nog att göra redan, volontärandet, flera tusen kronor som vi måste betala i extraavgift för att apan snodde alla pengar från huset.

Idag ringde en kompis och berättade att min fina vän som bor i Japan kommer hem i några veckor, flyr från krisen. Hon kommer ikväll, och hur mycket jag än saknar och längtar efter henne kände jag ”suck”. Jag orkar inte. Ännu ett åtagande, ännu en sak som det måste avsättas tid till.

Gud vad jag behöver vila. Vara ledig. Göra ingenting.

Snart, snart, måste hålla ut bara lite, lite till.

Annonser

Saker jag ska göra när uppsatsen är färdig

  • Supa (om jag inte är med barn då)
  • Sy en massa saker på min symaskin
  • Baka grejer
  • Ha ett socialt liv
  • Sortera mina böcker i bokstavsordning alt. färgordning
  • Blogga en massa
  • Gå på långa promenader på helgerna

Bland annat. Bland mycket annat.

Jag längtar.


Vafan

Jaha, jag är ju typ alkis. Eller i alla fall kan jag verkligen inte bara ta en öl. Som igår, när vi gick och såg Millenium 2 (som den heter här, dvs Flickan som lekte med elden) med grannarna. Sen tog vi en öl. Sen en till. Sen stängde baren och vi köpte öl på mack och drack hemma hos grannarna. Hemma klockan fyra på morgonen.

Hej, uppsatsen.

Okej så nu: I december ska jag dricka alkohol på Inte Skyldigs välkomstfest och på nyår. That’s it. Jag måste ju bli klar med uppsatsjäveln någon gång och det går faktiskt inte om jag ska hålla på och vara bakis på helgerna.


Det här med att vara superwoman

Oj! Jag tror att jag i förrförra inlägget råkade vagga in er i en falsk föreställning om att jag är en superwoman. Det är jag alltså inte. Jag är egentligen ganska lat och odisciplinerad.

Att stiga upp fem på morgonen varje vardag gör jag inte med ett hurtigt skutt ur sängen, utan snarare med ett fanihelvete efter en viljornas kamp där jag lyckas övertyga mig själv om att det är för mitt eget bästa, så jag blir färdig med uppsatsen nån gång. Jag vill helst bli färdig med uppsatsen ungefär NU och ligga kvar i sängen varje morgon och mysa med O istället. Men det är alltså ren och skär bevarelsedrift.

Tränandet är också ren och skär bevarelsedrift. Tränandet är liksom B för att jag ska orka med A, dvs pallra mig upp i ottan. Man ska ju tydligen sova bättre och få mer energi och allt sånt om man tränar regelbundet. Jag är egentligen världens latis, och orkar aldrig dra mig iväg för att träna om det innebär att jag måste förflytta mig (särskilt medelst allmänna transportmedel, dvs om det är längre än gångavstånd) och om det tar lång tid. Därför är det så himla finurligt att bo i ett hus som har gym. Med löpband och allt. För då tar jag liksom bara hissen ner till gymmet, tränar, hissen tillbaks och klart! Och så tränar jag bara en halvtimme, för då känns det inte helt oöverstigligt att idas träna.

Fast mest av allt längtar jag efter att bara ha ett heltidsjobb och sen FRITID. Det vore schysst.

Så, nu har jag tagit ned er på jorden.

PS Fast jag gillar alltså rutiner. Rent generellt. Det gör jag.


Imorgon är en ny dag

Nåt så vansinnigt improduktiv dag, alltså. Vakna vid tio, äta frukost, lägga sig i sängen och kolla på TV, somna framför Match Point och vakna vid tretiden på eftermiddagen, läsa lite bloggar, skriva lite mejl, kolla lite på TV, äta lite…

Ja, det är ungefär allt jag åstadkommit idag. Det kan bli så när man är bakis, fast det egentligen inte är så mycket bakishet som att komma hem vid fyra på morgonen efter en efterfest i en liten lägenhet där det kändes som att alla utom jag rökte ett paket cigarretter var.

Det är sådana här dagar jag längtar efter egentligen, att bara kunna göra ingenting. Problemet är att jag inte kan njuta av en sådan dag så länge jag har uppsatsen hängande över mig. För då är det där dåliga samvetet där och gnager, och säger att jag borde, borde, borde.

Och jag blir stressad, för snart är helgen slut och jag har inte kommit en enda sida framåt, och hur ska jag någonsin lyckas ta examen när jag är såhär lat, och nu är det nog bakisångesten som kryper fram och talar om för mig att jag är inte bara lat, utan dålig, undrar när alla kommer att se igenom bluffen jag är.

Så jag kryper ner i sängen och kollar på Private Practice och tänker att imorgon, från och med imorgon, då ska jag bli en ny och bättre människa och då ska jag ta itu med uppsatsen på riktigt.


Det händer inte så mycket här just nu. Det beror på att jag har bestämt mig för att bli en total plugghäst och bara ägna mig åt uppsatsen all ledig tid så att den äntligen blir klar någon gång.

Så just nu är O hos sina föräldrar och äter golunch och jag sitter här hemma och umgås med mina bästa vänner böckerna, tidningsurklippen och Macbooken.

Och så gör jag enorma mängder hummus vid sidan av.


Semester vs plugg, 1-0

Jag måste skriva uppsats. Jag borde ägna varenda helg från morgon till kväll åt mitt uppsatsskrivande. Nästa helg, den 15-17, är långhelg (ledig måndag), vilket är ett perfekt pluggtillfälle. Så kommer gänget och bara ”vi har hyrt en stuga över långhelgen, ska ni med?” Och så skickar de bilder på stugan…

Eh, såatte… Jag tänker att jag tar med mig datorn och lite böcker och pluggar där. Det brukar ju funka.