Månadsarkiv: juni 2010

Barnafödande

Underlandet är ett u-land. Ett u-land som kopierat USAs sjukvårdssystem. Därför har jag en obligatorisk, privat sjukförsäkring genom jobbet. Men, den täcker inte så mycket alls, och vill man ha riktigt bra sjukvård måste man skaffa en extra privat sjukförsäkring.

Till exempel så ingår bara födsel i sjukhussal. Vill man ha ett eget rum där någon (förslagsvis pappan) får följa med in måste man ha den där extra sjukförsäkringen. Jag ringde och kollade upp det idag, det kostar ca 730 kronor i månaden (den billigaste varianten), och man måste ha den i minst elva månader för att den ska täcka födsel. Både min och Os löner ligger ungefär i nivå med ett svenskt studiemedel.

Det handlar om skitmycket pengar, alltså.

Vi vill ha barn snart (och O borde få vara med på förlossningen). Vi ska gifta oss i juli nästa år. Vi ska åka till Sverige på semester.

Jag vet inte om vi har råd med allt, och jag är rädd att Os närvaro på förlossningen inte är högst i prioritet.

Sugiga, jävla kapitalist-sjukvårdssystem.


Ont i hjärtetrakten

Jag insåg just att det var fyra år sen sist jag var en sommar i Sverige. Sommaren 2006. Jag tittar på vänners midsommarbilder och går sönder lite i hjärtetrakten.

Jag längtar hem. Fan, vad jag längtar hem.

Med lite tårar i ögonvrån får jag O att lova dyrt och heligt att nästa sommar, då åker vi till Sverige. Han lovar.


Dagens i-landsproblem i u-land, del 5 (ungefär)

Vi har inget vatten. Det är något fel på pumparna i huset så det kommer inte en droppe ur kranarna, och ingen vet hur lång tid det kommer att ta innan de lyckas laga det.

Jag har aldrig varit i ett land där de är så besatta av att duscha varje morgon som i Underlandet. Det är nästan som att det är lag på det. Så nu har O ringt till jobbet och sagt att han inte kan komma. Att gå till jobbet oduschad (fast han duschade igår) finns inte på kartan överhuvudtaget.


Bloggtorka

Vad det märks att det är midsommarhelg i Sverige och att folk därhemma har bättre saker för sig än att sitta framför datorn.

Inte som jag, med andra ord.


Trevlig midsommar till er alla!

Himlen är grå, Stadens gator regnvåta och termometern står på 14 grader. Ingen midsommarstämning, precis.

Men ikväll, när solen går ner klockan sex (som den gör varje dag, året om), blir det fest på ambassadresidenset, med midsommarstång, små grodorna och förhoppningsvis massor av svensk mat. Vår lilla damkör bestående av fem personer ska uppträda med svenska sommarvisor (med sommarklänningar på och blomsterkrans i håret).

Man gör så gott man kan så känns det nästan som på riktigt.


Jag vet inte varför det blir sådär ibland. Fast man egentligen älskar varandra så himla mycket så kommer irritationen emellan ibland och skapar friktion för ingenting, och man blir sur och så svarar man dumt och vänder ryggen till fast man helst av allt vill ha en lång kram. Men kramen måste komma från honom, för stoltheten står i vägen, och rädslan att få kramen avvisad om han är lika sur som jag.

Och så klumpen i magen, för det gör ont när saker skaver.

När man egentligen älskar varandra så himla mycket.


Champagne vs barn

Exet, aka Den Där, publicerade just ett foto på sin Flickr. En sticka med två blå streck.

På andra sidan Atlanten, i Sverige, skaffar folk barn till höger och vänster så fort att jag knappt hinner med i svängarna.

Nu blev jag sådär vansinnigt sugen på barnalstring igen. Jag som skulle vänta till efter bröllopet (så jag kan dricka champagne). Vi kanske kan dricka champagne innan, jag och O?