Årskrönika 2008

Precis som för Jenny har 2008 varit det bästa och det sämsta året på länge på samma gång.

Kanske var det så att första halvan var ett riktigt skithalvår och andra halvan blev riktigt bra. Under första halvan tog det slut med han som jag trodde var Kärleken. Han jag trodde att jag skulle gifta mig med, på riktigt och inte på tonårsförälskelsevis. Det var nog första gången i mitt liv jag blev dumpad på riktigt och det gjorde ont som satan. Jag harvade på med pissjobb och hade inga pengar.

Allt var ju inte dåligt, såklart, men det var mycket som var jobbigt. Men allt kan vända fort. Andra halvan blev något helt annat. Den blev fast jobb och en fantastisk termin på universitetet. Så 2008 slutar på plus ändå, och med uppåtgående kurva. Det är bara den där himlastormande kärleken som saknas, men det är 2009 det händer.

Framför allt är ändå 2008 Underlandets år. Året då jag flyttade till Underlandet och för första gången på sju år inte har ett slutdatum, inte ett ”jag bor här i si och så många månader, sen ska jag till det där andra landet, eller hem till Sverige”. Första gången jag kan skaffa växter, för jag ska ju bo kvar. Första gången jag verkligen kan rota mig, och det har varit det allra viktigaste, att skapa ett sammanhang som är permanent, att tänka på en framtid där jag befinner mig, att skapa ett hem som är mitt.

Nu är det bara två futtiga dagar kvar av det här året. Min födelsedag och sen nyårsfest med Veckat. Sen är det 2009 och det ska bli ett så jävla bra år.