Vi hade möte igår på jobbet. Allvarligt sådant. En av våra medarbetare, en av de jag tycker allra mest om, har varit sjukskriven ett tag. Nu visar det sig att han har cancer. En aggressiv tumör med stor metastasrisk. Alla hoppas såklart att han blir frisk, men prognoserna är inte tipptopp.

Så inte heller stämningen på jobbet just nu.

Han är ungefär lika gammal som mina föräldrar. Och det återuppväcker en gammal latent ångest, det absolut värsta med att bo så långt borta. Tänk om det händer mina föräldrar något när jag sitter här på andra sidan Atlanten. Tänk om det blir sjuka. Tänk om jag inte kan vara där.

Jag kan inte ens tänka tanken.

Annonser

3 responses to “

  • inte skyldig

    Usch sånt är så HEMSKT! Jag är också jätterädd för det där. Min största skräck tror jag.

  • Annaluna

    VIDRIGT. En jämnårig favoritkollegas pappa dog nu i veckan, skitsorgligt. Jag hatar döden!

  • Peppe

    hemskt! jag har fortfarade lite ångest över att jag befann mig på Kuba då min mormor firade jul hemma sista gången.

    menhördu, det är ÄNDÅ ditt liv och du måste leva det själv. det betyder inte att du inte skulle älska dina föräldrar. KRAM

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: