Day 17 – Your favorite memory

Jag tror inte att jag har något minne som är mitt absoluta favoritminne, men många stunder jag minns med lycka. När jag sitter här och tittar på spöregnet utanför fönstret kommer jag att tänka på när jag lärde mig att cykla.

Mina föräldrar vägrade låta mig ha stödhjul. Helt värdelös uppfinning, enligt dem, då lär man sig inte att cykla på riktigt. Så en hel våreftermiddag spenderade pappa med att lära mig att cykla från scratch, utan stödhjul. Hålla i pakethållaren och springa efter och så vingelvingel med balansen.

Jag var så otroligt lycklig när jag väl fått till det. När jag kunde cykla alldeles själv. Hela kvällen cyklade jag, runt, runt på den lilla asfaltgången i lekparken bakom vårt hus. Mamma och pappa tittade på genom köksfönstret och jag vinkade mellan varven. Det spöregnade, men jag ville inte komma in, för jag kunde cykla.

Runt, runt i lekparken i regnet, hela kvällen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: