Inte vinnarlivet, precis

Rubriken får vara kvar, men i samma ögonblick som jag började skriva om min skittråkiga fredagskväll och O som inte ringer och jag som har lust och inte lust att göra något, kanske inte gå ut och supa natten lång med vännen som är på klubb, men något annat än att sitta ensam hemma och kolla på TV och blogga en fredagskväll, men ingen är ju hemma, så ringer det.

Först mobilen och det är Barnet (som jag måste berätta mer om någon dag) som vill att jag ska komma till centrum och dansa salsa med honom och hans kompisar. Jag säger att jag ska fundera på saken.

Så fort vi lägger på ringer vanliga telefonen och det är O, det hade tagit längre tid än han trott hos mormor och därför ringde han inte förrän nu, jag som just gett upp hoppet och tänkt att det är okej att han inte ringer när han sagt att han ska, bara för den här gången, för hans morfar dog i förrgår och då är det lite undantagstillstånd. Men han ringde, och hans morbror har dessutom gett honom en flaska vin, och nu är han och vinet på väg hit.

Så jag ringer till Barnet och säger nä, men imorgon, då, för då ska vi ut med kursarna och dansa och svettiga till salsa natten lång för att fira att vi lämnat in uppsatsprojektet idag, och då får han gärna hänga på.

Och snart kommer O och vinet.

Det kanske är lite vinnarliv ändå. Tillräckligt i alla fall.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: