När ens eget plötsligt verkar futtigt

Det där som nästan hände har snurrat runt, runt i huvudet på mig och jag känner att jag måste ta tag i saken på något sätt, för att det inte ska få proportioner som det inte förtjänar. Så idag tog jag mig i kragen och ringde honom, exet alltså. Jag vet inte riktigt vad jag vill säga, men jag tror att det är ungefär att jag gillar honom skitmycket, men jag är lycklig med min kärlek och jag vet att han är lycklig med sin och jag vill inte förändra någonting och låt oss bara vara kompisar och inte falla för frestelsen för det är inte värt det (trots att shit, hade det varit andra omständigheter så hade jag eventuellt kastat mig över honom).

Hur som helst, all den där kvasi-ångesten verkade helt plötsligt väldigt futtig när en kompis ringde idag. Hon dejtar en kille sedan en och en halv månad tillbaka, han är fantastisk enligt henne, men han är åtta år yngre än henne, ska snart fylla tjugo. Så han bor fortfarande hos sina föräldrar och pluggar, och föräldrarna vet inte om att min kompis och killen dejtar eftersom de inte tror att de skulle gilla åldersskillnaden särskilt mycket.

Well, de kommer inte att gilla den mer nu. Min kompis har nämligen just fått reda på att hon är gravid. Trots situationen hann hon tänka att tja, det kanske kan gå ändå, och till och med hinna bli lite glad. Då kommer nästa bomb. Hon har epilepsi och det visar sig att medicinen som hon tar kan skada fostret. Så nu har hon hela veckan uppbokad hos olika läkare för att göra en massa tester och få besked. Och sen ta beslut. I landet där abort dessutom är förbjudet, så man måste göra det i hemlighet.

Så å ena sidan är det den eventuella risken för fosterskador, att hon inte har något jobb, hela situationen med pojkvännen och alla framtidsplaner hon har som inte inkluderar barn inom kort. Å andra sidan är det den faktiska graviditeten som hon har hunnit fästa sig vid och doktorns besked att eftersom hon har epilepsi är varje graviditet riskabel och det här kanske kan vara hennes enda chans att få barn, enligt honom borde hon sterilisera sig efter den här graviditeten om hon beslutar sig för att fullfölja den för att inte riskera sitt liv i framtiden.

Jag har nog aldrig sett någon med så mycket ångest, och allt hon kan göra just nu är att vänta och vänta på provsvaren. Det där med exet är inte så viktigt, trots allt. 

Annonser

One response to “När ens eget plötsligt verkar futtigt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: